Sveriges största söktjänst för Hem Vård och Boende
Glömt lösenordet?

Villa Lindö Behandlingshem - Familjevillan

Tfn: 0480-515 47

Besöksadress: Lindölundsgatan 16, Kalmar
Postadress: Lindölundsgatan 16, 392 35 Kalmar
Föreståndare: Cecilia Kindahl, 0768775262
Placeringsansv: Anki Turesson, 0709541777
Platsantal: 12
Lagrum: SoL 7.1.1


Målgrupp: Villa Lindö Behandlingshem tar emot mor och barn samt gravida kvinnor. Familjevillan som är en nyöppnad enhet i företaget tar emot föräldrar och barn.

Vi tar emot familjer med olika bakgrund och behov. Den gemensamma nämnaren är att det finns ett behov runt barnen som behöver tillgodoses eller kartläggas. Villa Lindö har stor kunskap och erfarenhet av psykiatrisk problematik, psykisk ohälsa, relationsproblematik, kognitiva funktionsnedsättningar, problemskapande beteenden, missbruk och beroendeproblematik. Vi har även stor kunskap och erfarenhet kring arbete med olika kulturer, hedersproblematik och goda rutiner för att arbeta med skydd för familjer.

Behandlingsinnehåll: Vi på Villa Lindö Behandlingshem erbjuder en individuell inriktad behandling med barnets bästa som utgångspunkt. Mitt i centrala Kalmar hittar du Villa Lindö behandlingshem. Insatser vi kan erbjuda är tex:

CRA: Community Reinforcement Approach

CRA är ett brett rehabiliteringsprogram för personer med beroendetillstånd, där tyngdpunkten ligger på social färdighetsträning och återfallsprevention.
CRA-terapins mål är att hjälpa en aktiv klient att lära sig upptäcka utlösare till drogbeteende, och lära sig uppmärksamma förstärkare för alternativa beteenden som är bättre anpassade för ett nyktert liv. I CRA-terapin får man lära sig att finna triggers och skapa nya strategier för att undvika återfall, utveckla sina problemlösningsstrategier och sin förmåga att kommunicera med omgivningen, samt finna nya beteenden som känns givande och som hjälper till att hålla motivationen till drogfrihet uppe.
Innan CRA påbörjas hålls ett motivationsbedömande samtal, med utgångspunkt i Motivationscykeln. Beroende på var klienten befinner sig i motivationscykeln kan CRA påbörjas eller föregås av en serie motiverande samtal.
När CRA påbörjas upprättar klient och terapeut ett avtal utifrån nykterhetsprövning – en överenskommelse om en tids drogfrihet för att kunna jobba i behandling och känna av vinsterna med drogfrihet. Sessionerna ska omfatta följande: Funktionsanalys av drogbeteende, funktionsanalys av drogfritt beteende, tillfredsskala, behandlingsmål, problemlösning, socialfärdighetsträning, rollspel (av flera sociala färdigheter, framförallt tacka nej-träning). CRA innefattar hemövningar som klienten gör mellan sessionerna. CRA ingår i Socialstyrelsens riktlinjer för missbruks- och beroendevård.

Medberoendesamtal:

Medberoende klassas som ett beroende eftersom smärta och kontroll också kan fungera som en drog. Om du blir utsatt för smärta eller besvikelser ofta blir det något du känner igen och triggar att försöka få ytterligare kontroll över. Medberoendet är upplevelsen av att få kontroll över livet.
Syftet med behandlingen är att kunna tillgodose sina egna behov. En förutsättning för det är att se vad det är för begär man föder istället för behoven, det vill säga, vad har jag för överlevnadsstrategier för att försöka trygga mig.
Den bristande självkänslan gör att man skapar en personlighet som får agera i stället för det äkta jaget. Den bekräftelse som personligheten får, fäster inte då det är inte är 'jag' som får den. Vi behöver lära känna vårt riktiga jag och våga visa oss. Då har vi inget behov av att trösta oss, ta kontroll eller fly verkligheten. I gruppen för vi samtal kring medberoende, hur beroendet påverkar personen och de i personens närhet, att bryta beroendemönster inom familjen, vi går igenom familjesystemet och ger klienten verktyg för att ta ansvar för sitt liv, sluta kontrollera och släppa kontrollen över andra människor.

Återfallsprevention:
Syftet med gruppen är evidensbaserad metod i missbruksbehandling där klienten lär känna igen de signaler och känslor som föregår ett återfall.
I gruppen pratar vi kring hjärnans belöningssystem och akut abstinens. I gruppen går vi igenom sug/triggers och strategier kring detta, vi gör också STOP-kort, sugalmenacka. En del i gruppen är också att prata kring positiva och negativa sidor av att missbruka eller vara drogfri samt problemlösning.

RePulse:
Insatsen RePulse riktar sig till barn, unga och vuxna. Det är en etablerad metod för den som har svårigheter med att kontrollera sina impulser samt för den som har för mycket impulskontroll och därmed visar på ett inåtvänt/depressivt beteende. RePulse bygger på ett kognitivt synsätt.
Syftet med insatsen är att personen tränas i att få tankar, känslor och beteende att samverka för att kunna gå från ett okontrollerat/för kontrollerat destruktivt beteende till ett kontrollerat/balanserat och genomtänkt agerande.
Samtalen är skräddarsydda efter varje enskild individs behov och bygger på att deltagaren och ledaren tillsammans undersöker vad som ligger bakom det destruktiva beteendet.
Gruppen är uppdelad på 10 träffar. Varje träff har ett givet tema och det finns en planering med tillhörande strukturerade samtalsämnen, färdighetsträning och instruktioner/genomgång av eventuella hemuppgifter. Ledaren delar för varje träff ut aktuellt material till deltagaren. Det finnas anpassat material utefter ålder, samt att det går att välja till specifika inriktningar så som missbruk, kriminalitet, aggressivitet, oro/nedstämdhet och rädsla. Efter deltagandet i samtliga träffar delas diplom ut samt att deltagaren får allt material samlat i ett häfte.

Föräldrautbildningen ICDP (ICDP-International Child Development Programme):
Vägledande samspel ICDP är ett enkelt, hälsofrämjande program som fokuserar på det positiva samspelet. Programmet utgår från var och ens förmågor och möjlighet till utveckling.
Vägledande samspel betonar betydelsen av nära och tillitsfulla relationer och avser att vidga lyhördhet och empati i tanke och handling. Personal videofilmar med jämna mellanrum mor och barn i samspel. Fördelen med att videofilma är att det ger personalen och förälder/föräldrar möjlighet att i efterhand studera vad som händer i samspelet, både när det fungerar utan bekymmer och i mer problemfyllda situationer. I stunder av lugn och ro, utan barn, studerar vi tillsammans korta sekvenser av film som personalen valt ut. Vi riktar vår uppmärksamhet mot barnet och tittar på hur det reagerar, signalerar sina behov och önskningar samt vilka initiativ det tar. Föräldern får alltid möjlighet att dela sina egna tankar, reaktioner och upplevelser med personalen. Tanken med ICDP är inte att tala om för föräldern vad den gör för fel. Istället lyfter vi fram det som fungerar bra i samspelet och utgår från det. Tillsammans försöker vi hitta nya sätt att utveckla och stärka den vuxnes förmåga att bemöta sitt barn.

Föräldrautbildningen Aktivt föräldraskap:
Active Parenting är en föräldrautbildning som Villa Lindö erbjuder inskrivna mammor som ett stöd i föräldraförmågan. Där ges möjlighet till att reflektera och diskutera och både genom samtal och filmsekvenser gå igenom de olika egenskaper som kan hjälpa ett barn att rustas för livet. Egenskaper som diskuteras är självkänsla, självförtroende, ansvar, mod och samarbete. Det är ett diskussionsforum som arbetar med det som fungerar, mycket handlar om uppmuntran och förhållningssätt.
Kärnan i programmet är ömsesidig respekt och vi använder därför varken belöning eller bestraffning. Vi förmedlar ett förhållningssätt som stimulerar till samarbete och målet är ett barn som väljer att samarbeta, inte ett barn som "lyder". Vi strävar efter att alla individer skall utveckla ett starkare självförtroende, ett större mod samt växa i samarbete och ansvarstagande. Vi bygger inifrån med självkänslan som kärna och bas. Alla kurserna är utformade för att kunna möta individen där individen befinner sig.

Kontakttider:
Mamman får när familjen flyttar in på Villa Lindö en kontaktperson. Mamma och k-person träffas 1-2 gånger i veckan. Tiderna kan användas till samtal gällande föräldraförmåga, mående, medberoende och för att utföra praktiska ärenden såsom myndighetskontakter, handling etc. men även att öva på uppgifter från Återfallsprevention och CRA, som exempelvis ”Att göra mer trivsamma aktiviteter”.

Kognitiv beteendeterapi:
Mammor inskrivna på Villa Lindö erbjuds individuella terapisamtal 1-2 ggr i veckan. Kognitiv beteendeterapi är en form av psykoterapi som grundar sig på forskning och teoribildning inom inlärningspsykologi, kognitionspsykologi och socialpsykologi. Begreppet kognitiv beteendeterapi anger att tonvikten ligger på samspelet mellan individen och omgivningen, här och nu. Terapin är probleminriktad och samtalen utgår från konkreta situationer där patienten upplever svårigheter. Tillsammans utforskar man de känslor och föreställningar som styr i en given situation och söker sig mot alternativa förhållningssätt.

Vänta- barn samtal:
Att uppleva sitt barns födelse kan vara ett av de största ögonblicken i livet. Ofta har man mycket starka känslor av både förväntan och oro inför förlossningen. Även om man har förberett sig kan man inte veta exakt hur det kommer att gå till och hur man kommer att reagera. Det är viktigt att komma ihåg att kvinnans kropp inte behöver lära sig att föda barn. Det är naturligtvis bra att förbereda sig, men kroppen "vet" vad den ska göra för att föda fram barnet. Kroppen har reservresurser som kommer fram under förlossningen, vilket gör att man klarar mycket mer än man brukar. Gravida mammor erbjuds ”Vänta barnsamtal” som kan innehålla samtal kring förlossningsplan, förväntningar, eventuell oro och packning inför förlossning.


Stöd vid förlossning
Om den blivande mamman har möjlighet att ha med någon som hjälp och stöd under förlossningen brukar det vara väldigt skönt. Det kan vara den blivande pappan, ens partner, eller en personal på Villa Lindö som du känner dig trygg med. Han eller hon kan då finnas där som en fast punkt och hjälpa till att lotsa genom förlossningen.


Umgänge med placerat barn som inte bor på Villa Lindö:
Att se till att umgänget fungerar med det barn som inte bor på Villa Lindö, är ofta en del av vårt uppdrag. Likaså att försöka åstadkomma ett fungerande umgänge i de familjer där detta av olika anledningar inte fungerar. Det kan innebära att Villa Lindös personal behöver finnas med som stöd och ibland som kontaktperson utifrån domstolsbeslut. Umgänget skall trygga barnens rätt att hålla kontakt med och träffa den förälder hos vilken barnet inte bor.

Medicinsk behandling
Utifrån psykiatriskt hälsotillstånd erbjuds mamman medicinsk hjälp ifall behov föreligger.
Vi använder oss av en konsulterande läkare som träffar de mammor som har en pågående medicinering eller har behov av att prata med en läkare. På onsdagar finns det möjlighet att träffa vår psykiatrisjuksköterska. Marinne delar mediciner, initierar kontakt med konsulterande läkare och har kontakter med sjukvården i hemlandstinget. Med henne kan du lyfta frågor kring barnets och den vuxnes psykiska/fysiska hälsa och rådgivning. Marianne deltar i en teamsamverkan med övrig personal på Villa Lindö.

ADL
ADL är en förkortning av Aktiviteter i det Dagliga Livet. Det går ut på att träna individen i alla de moment och aktiviteter som är nödvändiga för att personen ska kunna klara så mycket som möjligt själv i det dagliga livet. Det handlar exempelvis om vardagssysslor som att städa, tvätta och handla, men även om sociala färdigheter som att delta i ett ”gympass” tillsammans med andra eller att själv våga ringa till försäkringskassan eller BHV. Vad ADL-träningen exakt består av beror förstås helt och hållet på vad varje individ behöver träna på. Generellt kan man dock säga att ADL består av mycket stöd och uppmuntran. Det innebär att personalen uppmuntrar individen att steg för steg, våga och klara av att göra saker själv. Detta är ett arbete som främst du och din kontaktperson lägger tid på.

Förskolan Solrosen:
Som inskriven på Villa Lindö Behandlingshem har du möjlighet att nyttja Villa Lindö´s egen förskola ”Solrosen”. Solrosen ligger på promenadavstånd från Villa Lindö Behandlingshem. Förskolan arbetar individanpassat, med en hög struktur och förutsägbarhet. Vi använder ett lågaffektivt bemötande och ett anknytningsteoretiskt synsätt. Vi är vana att möta barn som kanske levt en längre tid i kaos eller har behov av särskilt stöd. Du som mamma har möjlighet att påverka verksamheten och kommer att tillsammans med förskolepedagogerna samarbeta kring ditt barn.

Barnsamtal:
Många av socialtjänstens insatser berör barn. I svensk lagstiftning betonas barnets rätt att höras och att hänsyn ska tas till barnets vilja. Men barnets egen syn kommer inte alltid fram i socialtjänstens arbete. De skäl som uppges är att det är svårt att samtala med barn, att socialsekreterare är rädda för att skada och att de är osäkra på hur de ska tolka det barnet säger. Barnets unika kunskap om sin egen verklighet är en viktig utgångspunkt i alla beslut som rör barn. Ett barn har också rätt att få information och vara delaktigt när det fattas beslut som rör barnet. Barnets bästa ska vara vägledande och barnets egen syn ska beaktas. Samtalen måste lyhört och flexibelt anpassas till varje barn och situation. Samtalen ska på ett adekvat sätt ge barnet den information det behöver och följsamt låta det självt berätta hur det har det. Grundläggande frågor är vad som är det huvudsakliga syftet med samtalet, var det ska äga rum, om det ska ske enskilt eller tillsammans med någon närstående, vilka metoder och hjälpmedel situationen och frågeställningen krä- ver, hur samtalet ska användas och hur kontakten med barnet ska följas upp.
Barnsamtal enligt BBIC samtalsmall:
Barnets behov bedöms utifrån sju behovsområden: hälsa, utbildning, känslo- och beteendemässig utveckling, identitet, familj och sociala relationer, socialt uppträdande samt hur det klarar sig självt, dvs. att med hänsyn till ålder och mognad ta rimligt ansvar för dagliga praktiska uppgifter i och utanför hemmet.

Barnsamtal enligt Trappan modellen:
Trappan är en modell för krissamtal med barn som upplevt våld i sin familj. Den utvecklades av Rädda Barnen i slutet av 1990-talet. Barnsamtalen utgör en del av socialtjänstens och organisationers större arbete med våldsutsatta familjer. En förutsättning för samtalen är att barnets trygghet och säkerhet beaktas. Att ge barnen möjlighet att berätta om och bearbeta sina upplevelser av våld, att göra det som hänt ”pratbart” och begripligt, och därigenom minska risken för post-traumatiskt stressyndrom (PTSD) och annan psykiatrisk problematik.
Trappan bygger på kristeori på psykodynamisk grund. Även om barn reagerar olika på att uppleva våld i hemmet och alla inte utvecklar PTSD, är utgångspunkten för Trappans arbete att våldshändelser utgör potentiellt traumatiserande upplevelser. Vanligt vid PTSD är att den drabbade personen undviker allt som påminner om traumat. En central tanke i traumabehandling är att läkningsprocessen kan starta då personen får hjälp med att sätta ord på och beskriva det som han eller hon varit med om. Trappan är dock inte en traumabehandling utan en stödmodell, men den bygger på samma princip. Om man efter samtalen bedömer att barnet har behov av psykoterapi, hjälper man till att förmedla en sådan kontakt. Trappan kan även beskrivas som ett salutogent arbete, då en utgångspunkt är att det som barnet upplevt ska bli mer begripligt och mer hanterbart än tidigare.

Barnråd:
Barn på Villa Lindö och en personal träffas en gång i veckan. Detta forum syftar till att ge barnen en möjlighet att påverka sin behandling, framföra klagomål och önskemål samt komma till tals.

Kartläggning i familjen:
När en familj flyttar in görs en kartläggning kring föräldraförmågan hos föräldern under familjens första veckor som inskrivna på behandlingen. Kontaktpersonen beskriver för föräldern vad syftet är och vad som kommer att observeras. När kartläggningen är slutförd görs en skriftlig sammanfattning som föräldern får läsa igenom och skickas sedan till uppdragsgivaren. Därefter planeras insatser utifrån vad som framkommit i kartläggningen.

Utsluss och eftervård
När du kommit en bit in i behandlingen kan det vara dags att prova dina vingar och flytta ut till någon av våra utsluss-lägenheter. Våra lägenheter ligger på gångavstånd från Villa Lindö i Kalmar. Du har kvar dina påbörjade insatser och vi kommer överens om hur din fortsatta behandling ska se ut genom att skriva en ny genomförandeplan.
När det börjar närma sig slutet av behandlingsperioden och familjen är på väg att flytta hem, så skriver vi en avslutande rapport där vi gör en rekommendation på vilka insatser familjen kan behöva på hemmaplan.
Det avslutande steget i behandlingen är eftervården. Den vänder sig till mammor och barn som genomfört behandling och nu är mogna för att flytta hem och ta ett utökat ansvar för en egen tillvaro ute i samhället. Du får då rådgivning, stöd och hjälp till överbryggande insatser på hemmaplan. Eftervården planeras i samråd med socialtjänsten på hemorten utifrån de behov som finns. Vi är gärna behjälpliga med lämpliga behandlingsinsatser på hemmaplan där vi kan individanpassa ett eftervårdspaket efter dina behov.

Geografi: Kalmar

Org nr: 556337-9345

Språk: Ja, tolk används vid behov.

"Villa Lindö Behandlingshem - Familjevillan" ansvarar för riktigheten i uppgifterna på denna sida samt för eventuella upphovsrättsfrågor avseende bilder, filmer och broschyrer länkade till denna sida. HVBGuiden.se är inte en tillståndsmyndighet. Verksamheterna ansvarar själva för riktigheten i respektive tillstånd. Läs mer på Inspektionen för Vård och Omsorg: ivo.se

Behandlingsformer
BBIC
KBT
Psykodynamisk Psykoterapi
Subutex/Metadon-behandling
Diagnosgrupp
ADHD
Alkohol
Aspergers syndrom
Autismspektrumdiagnos
Bipolär sjukdom
Borderline
Dubbeldiagnos
Fobier/Depressioner
Hedersrelaterat
Incest
Inlärningsvårigheter
Kost och vikt
Kriminalitet
Läkemedelsberoende
Missbruk
Misshandlade kvinnor
Narkotika
Neuropsykiatriska diagnoser
Posttraumatisk Stressyndrom - PTSD
Psykosocial problematik
Sexuella övergrepp
Spelberoende
Tourettes syndrom
Tvångssyndrom - OCD
Utåtagerande beteende
Ångestsyndrom
Övriga psykossjukdomar
Lagrum
Socialtjänstlagen (SoL) 7 kap. 1 § p. 1
Målgrupp
Föräldrar och barn
Gravida
Särskilda upplysningar
Akuthem
Kontraktsvård enligt Lagen om kriminalvård
LVU
Lagen om vård av missbrukare i vissa fall
Personalhandledning
Tillståndsbevis utfärdat av IVO