Svår barndom bakom många sjukdomar
Våld i familjen, en förälder som missbrukar – eller inga rena kläder, för små skor, inte tillräckligt med mat på bordet. Sådana barndomsupplevelser ökar risken för sjukdomar i vuxen ålder.
”Den förmodligen viktigaste folkhälsostudien som du aldrig har hört talas om” – så har den kallats, The ACE Study. Den visade en tydlig koppling mellan svåra barndomsupplevelser och psykisk ohälsa – allt från mild ångest eller depression till mer allvarliga tillstånd och personlighetsstörningar. Men också en koppling till fysisk ohälsa, bland annat kärlsjukdom, cancer, diabetes och svår övervikt.
– ACE-studien var banbrytande, säger Steven Lucas, barnläkare och ledare för forskargruppen REACH vid Uppsala universitet.
Många har lätt att förstå att återkommande svåra upplevelser i barndomen kan leda till psykisk ohälsa. Att det dessutom kan leda till fysisk sjukdom känns kanske inte lika självklart, för hur kan det komma sig?
Orsaken är toxisk stress, det vill säga en överdriven och långvarig aktivering av kroppens stressystem, förklarar Steven Lucas.
– Det är som att nervsystemet hos barn med svåra upplevelser mer eller mindre ständigt badar i stresshormoner – och stresshormoner påverkar bland annat hjärtkärlsystemet och immunförsvaret, säger han.
Det finns skyddsfaktorer, visar forskning. Vår personlighet kan vara en sådan – en del av oss är känsliga själar medan andra, som är mer robust byggda, kanske klarar lite mer påfrestning.
Omgivningen kan vara en annan skyddsfaktor. Om vi som barn hade andra trygga personer i vår närhet – kanske den andra föräldern, en farfar eller en lärare som brydde sig om oss – kan vi ha blivit lugnade och tröstade vid skrämmande upplevelser, så att våra nivåer av stresshormoner inte alltid behövde bli så höga.
Förra året publicerade Steven Lucas och hans medarbetare en studie som visar att en mycket stor andel kvinnor och män i Sverige lever med erfarenheter och minnen av att ha blivit utsatta för våld. Ungefär var fjärde eller var femte av dem uppgav att de som barn hade utsatts för fysiskt våld från en förälder. Var tionde man hade upplevt psykiskt våld från en förälder, bland kvinnorna var den erfarenheten nära dubbelt så vanlig.
Forskare vid Uppsala universitet har gjort en annan studie som bekräftar att en svår barndom ofta får allvarliga följder under en människas hela liv. Och särskilt om båda i ett par har sådana erfarenheter. 818 mödrar och deras partner svarade på en enkät om negativa barnupplevelser (ACE), ett år efter att de fått ett gemensamt barn.
Svårigheterna handlade bland annat om hög stressnivå, dålig självskattad hälsa, mycket ångest och depression, övervikt, dålig parrelation, låg utbildningsnivå och en högre grad av rökning.
Barn som beter sig avvikande eller utvecklar allvarliga psykiatriska svårigheter har i många fall goda anledningar att göra det, menar Kjerstin Almqvist, senior professor i medicinsk psykologi vid Karlstads universitet.
– Många lever under svåra livsvillkor på grund av att deras föräldrar har allvarliga svårigheter med missbruk, psykisk sjukdom, kriminalitet, funktionshinder – eller på grund av att barnen har drabbats av yttre omständigheter till exempel krig eller mobbning, säger hon.
Vi vet att mellan 5 och 15 procent av de barn som växer upp i Sverige utsätts för våld, bevittnar våld eller försummas på grund av att en förälder har gravt missbruk. Samtidigt har personal i förskola och skola en tendens att tänka att det beror på barnet självt, när de ser barn som är avvikande, som slåss och bråkar.
– Det leder till att vi inte ger barn korrekta insatser. Insatserna är för dåliga och om de överhuvudtaget kommer så kommer de ofta för sent, när den toxiska stress barnen har utsatts för redan har gjort skada, säger Kjerstin Almqvist.
Källa: www.forskning.se