Unga ”springpojkar” blir de kriminella gängens torpeder
De har kallats för ”svansar” eller springpojkar. I dag är tonåringarna ofta utförare av grova våldsdåd. Att använda yngre är en uttalad strategi inom de kriminella nätverken, enligt polisens underrättelseenhet.
”Någon gång måste vara den första för alla”.
”Bror, det finns några människor som bara har det här i sig”.
Meddelandena är skickade från en gängkriminell i Sverige via en krypterad Encrochat-telefon, som nästan uteslutande används av kriminella.
Två äldre uppmanar en ung kille att mörda två personer. Om han lyckas döda båda, då är det jackpot, skriver männen.
”Du måste förbereda honom mentalt”, skriver en annan.
”Har gjort det i en månad nu”, blir svaret.
Unga personer manipuleras, tvingas, och uppmuntras till grova våldsdåd. En slags radikalisering inom den grova brottsligheten som polisen nu blivit varse om.
Underskattad situation
Tidigare beskrev polisens Nationella operativa avdelning, Noa, att unga utgjorde en ”svans” i de kriminella nätverken och att det ”sällan handlar om en aktiv rekrytering”. Att ungdomarna involveras i brottslighet via vänner, syskon, släktingar i bostadsområdet. Så lät det i en rapport från 2015.
– Det är fem, sex år sedan den rapporten skrevs och kanske underskattade vi situationen då, säger Emil Eisersjö, sektionschef vid Noas underrättelseenhet till SvD.
Han säger att med hjälp av de kriminellas hemliga meddelanden i kommunikationstjänsten Encrochat har svensk polis nu fått ”facit” i hur ungdomarna används i mordplanering.
– Tidigare såg vi hur ungdomarna köpte cigg till de äldre och ville ha samma kläder och klockor. I dag är de snarare en del i en uttalad strategi som utövare av de grövsta våldsdåden, säger Emil Eisersjö.
Han berättar hur de äldre eftersöker ”bra soldater” eller ”lojala krigare”, via Encrochat.
Ett av de mest kända fallen i närtid är när en 16-årig kille lejdes av en ledare i det så kallade ”Jakobsbergsnätverket” för att skjuta ihjäl en person i Järfälla förra våren, men måltavlan överlevde.
I chattar beskrevs 16-åringen som en ”riktig soldat som ser ut som en jättesnäll liten unge”.
När 16-åringen misslyckas med mordplanen skriver man att han borde ”klippas” – dödas – i stället.
Ledaren i nätverket dömdes till 18 år för anstiftan till mordförsöket. 16-åringen fick sluten ungdomsvård för försök till mord.
Försöker undvika inblandning
I kommunikationen mellan de äldre och de yngre kriminella kan man läsa hur de yngre försöker avstyra ett planerat mord.
– De kan säga att polisen kom, att vapnet klickade, att de försov sig, måste ta hand om en lillebror, eller liknande. Men då kan anstiftaren genast börja hota, säger Emil Eisersjö.
Han säger att utvecklingen är oroande och att ungdomarna hamnar i en svår situation där de inte ser någon utväg.
Bilden bekräftas i ett polis-pm som SvD tagit del av. Det gäller det så kallade Rissnenätverket, där ledande personer nyligen dömdes för mordplaner. Gänget rekryterade så unga personer som 12 år för kriminell verksamhet, enligt polisen.
”Det är ofta drömmen om höjd status, snabb inkomst och spänning som driver de unga i händerna på kriminella”, skriver polisen.
Unga kan pressas till kriminell verksamhet genom ”skrämseltaktik”. Rädslan grundar sig i att de känner sig pressade eller hotade och att de äldre vet om var ungdomen befinner sig, vilken skola han går på och var familjen bor.
När de unga väl är inne i kriminalitet eller har börjat springa de kriminellas ärenden är det mycket svårt att sluta, skriver polisen i PM:et.
Vad har en ung person för möjligheter att gå emot en äldre i den här miljön?
– Skulle man backa och gå emot en som är högre upp i hierarkin så har man visat sig svag i deras ögon. Då kan det bli tufft att vara kvar i samma område. Det är en sits ingen ska behöva vara i, säger Emil Eisersjö.
Stor ökning av lagförda ungdomar
De senaste åren har yngre personer allt oftare misstänkts för dödligt våld i den kriminella miljön. Förra året lagfördes 34 ungdomar för mord, mordförsök eller anstiftan till mord, varav tio fick sluten ungdomsvård. Jämfört med 14 personer 2011, där endast en dömdes till sluten ungdomsvård. Siffrorna är från Brottsförebyggande rådet.
Ungdomar som döms till sluten ungdomsvård kommer till ett av Sis särskilda ungdomshem. Christer Johansson är säkerhetsdirektör vid Sis, Statens institutionsstyrelse.
– Vi har ett ganska högt tryck på våra slutenvårdsplatser, där man placeras om man har dömts till sluten ungdomsvård. Och vi håller på att rusta upp fler hem som kommer ha högsta säkerhetsklass, säger Christer Johansson.
Han säger att ungdomar som placerats på Sis får stöd för att bryta den kriminella livsstilen, men att det kan behövas avhopparverksamhet för dem som ingår i gängkriminalitet.
Källa: www.svd.se
Artikeln återges här i förkortad form
