"Polisens bekämpning av kriminella gäng"

Föreläsare: Jale Poljarevius – polismästare och underrättelsechef i polisregion Mitt.

Den kriminella miljön präglas av våld och under de senaste åren har det skett en ökning av både skjutningar och sprängningar, men även av dödligt våld. Samtidigt är det allt yngre barn som rekryteras av kriminella gäng eller blir utsatta för våld. Polisen arbetar brett mot gängkriminalitet och en del av arbetet handlar om förebyggande insatser för att förhindra att barn/unga rekryteras av kriminella nätverk. 

En metod som polisen arbetat med, för att förebygga rekrytering, är dörrknackning. Det är ett samarbete med socialtjänsten som innebär att de knackar på hos familjer som har barn som befinner sig i kriminella kretsar. 

"Att vara mamma till en kriminell"

Föreläsare: Pernilla Pernsjö – författare, föreläsare, mamma till en kriminell son.

Pernilla är en helt vanlig trebarnsmamma i en helt vanlig familj – och hennes son Alfred är ett helt vanligt barn. Tills han inte är det längre.

Alfred har diagnoserna ADHD och Utagerande stört beteende och när han hamnar i allt större problem med kriminalitet och droger sätter Pernilla hela sitt liv på paus för att hjälpa honom. Sakta men säkert dras familjen in i en kaotisk spiral, och plötsligt kretsar allting i deras tillvaro kring Alfred. En natt griper polisen honom för inblandning i narkotikaaffärer med ett av Sveriges mest ökända gäng, och en tanke börjar gro hos Pernilla: Jag är medberoende till en kriminell.

Idag är Pernillas son dömd för grovt vapenbrott, grovt narkotikabrott, bombdåd och medhjälp till mord - med kopplingar till det kriminella nätverket Foxtrot. 

Hör Pernilla berätta hur det är att vara mamma till en av de unga, grovt kriminella män som samhället försöker få bukt med.
Hur hanterar man rädslan och skuldkänslorna?
Och hur kan man förstå vad som gick fel?
Vilket stöd behövs från samhället?

"Våldsutsatta kvinnor och barn på skyddat boende"

Föreläsare: Emelie Segerdahl – socionom, sakkunnig - skyddat boende.

Från den 1 april 2024 gäller ny lagstiftning som är avsedd att stärka skyddet för kvinnor och barn som är utsatta för våld eller hot. Bland annat kom nya regler om placering av barn i skyddat boende och att skyddat boende blir en tillståndspliktig verksamhet.
Hur har det nya regelverket påverkat kvinnor och barn?
Vilka styrkor och svagheter ser vi i tillämpningen av lagen så här långt?

"Eftervåld – våldet som börjar efter att en våldsam relation är slut"

Föreläsare: Nadia Hill – föreläsare med egen erfarenhet.

Du kanske har sett henne – på bussen, i kön framför dig, på lekplatsen. Eller så har du inte det. För Nadia lever gömd. Hon behövde fly för sitt liv med sin fyra veckor gamla bebis under armen.

Nadia befann sig under flera år i en våldsam relation och behövde lämna sin sambo för att skydda sig själv och sitt barn. Men efter att Nadia flytt från sin förövare så fanns inte samhället där, utan istället började eftervåldet – våld efter att kvinnan lämnat en våldsam relation.

Eftervåld osynliggörs och möjliggörs ofta av samhället och de som ska skydda kvinnan. Nadias tidigare sambo har nu stämt henne om vårdnaden för barnet – men Nadia har inte råd med en advokat. Det är dyrt att fly. Dyrt att starta om. Dyrt att betala en advokat. Detta leder till att kvinnor och barn, våldsoffer, tvingas leva gömda för att överleva. De finns, men får inte synas. Nadia har bestämt sig för att prata högt om eftervåldet, för att hon och andra våldsutsatta kvinnor och barn inte ska behöva gömma sig.